Det finns tre lopp i motorsportens toppskikt som brukar räknas som de största och viktigaste. Alla har sin egen unika personlighet.

Var och en av dessa biltävlingar är en utmaning för vilken härdad förare som helst. Vi pratar om USA:s historiska Indianapolis 500, Monacos glamorösa GP-lopp och den tuffaste av alla; Le Mans 24-timmars.

Världen äldsta uthållighetstävling har körts nära den lilla franska staden Le Mans sedan 1923. Varje år samlas här några av världens mest erfarna förare för att med sina extrema bilar ge sig ut på 24 timmars slitsam körning i extremt höga hastigheter.

Som juvelen i WSC-serien (World Sportscar Championship) och på senare tid WEC (World Endurance Champinship) har det utmanande Le Mans-loppet genom åren lockat många biltillverkare, team och förare. För Tyotas del inleddes Le Mans-historien 1985.

Under andra halvan av 1980-talet gjorde Toyotas Grupp C-bilar konkurrenskraftiga resultat i Le Mans. Det blev en fin tolfteplacering redan i första loppet 1985 och 1990 körde Toyota in som sexa som bäst.

Året efter ändrades Grupp C-reglerna avsevärt, vilket gav anledning för de medverkande teamen att göra en rejäl uppdatering av sina bilar. Toyota tog fram en helt ny bil — Toyota TS010 som skulle visa sig bli den första i en ännu oavslutad serie av framgångsrika racingbilar.

Den nya högteknologiska tävlingsbilen förseddes med en F1-inspirerad 3,5-liters V10:a som fick ersätta den V8 på 3,6 liter som satt i föregångaren. Med en motor som gav 600 hk när den var inställd för Le Mans och 700 hk vid kortare lopp var den nya bilen byggd för att fullt ut dra nytta av de nya tävlingsreglerna.

Det helt nya chassit togs fram av den respekterade konstruktören Tony Southgate och utrustades med en längre och mer aerodynamisk kaross för att kunna skära genom luften i farter ända upp till 350 km/t. Samtidigt var den nedåtriktade kraften (s.k. downforce) nära dubbelt så hög som hos en Formel 1-bil.

Den nya bilen med sin distinkt rödvita kaross gjorde debut i 1991 års sista WSC-lopp på Autopolis-banan i Japan. Med de båda britterna Geoff Lees och Andy Wallace som förare körde den sprillans nya bilen in på sjätte plats, bara några varv bakom vinnaren

Att se denna bil mer än 20 år efter att den tävlade för sista gången är en upplevelse. Det här vackra exemplaret från 1993 finns utställt på Louwman Museum i Haag. Förarnas namn är tryckta på bilen och 1993 års officiella Le Mans-dekal sitter fortfarande kvar, som för att bekräfta bilens historia.

Det är ingen tvekan om att den här bilen designades för bästa möjliga prestanda. Varje litet lufthål, varje detalj på karossen hade ett syfte; att kyla glödheta bromsar, tvinga in luft i motorn eller fördela luften över och under karossen för att maximera de stora hjulens tryck mot marken i kurvor. Den här -93:an går att känna igen på bakhjulen — regeländringar tvingade teamen att ta bort de aerodynamiska hjulsidorna som gjorde tidigare TS010-bilarna så lätta att identifiera.

Karossplåten smiter över hjulen med bara ett par centimeter till godo och fortsätter till den iögonfallande bakvingen — så stor att man nästan skulle kunna tro att bilen kunde köra på bakhjulen.

Om du beskådar bilen på nära håll känns sittbrunnen liten i förhållande till bilens längd. Det är svårt att förstå hur förarna klarade av att blixtsnabbt hoppa ut ur bilen och strax därpå lika snabbt hoppa in igen vid depåstoppen, medan mekanikerna kryllade runt bilen för att skifta hjul, tanka och tvätta bort insekter från vindrutan.

Trots att TS010 aldrig lyckades ta hem den så hett eftertraktade segern i Le Mans gjorde den tillräckligt stora avtryck för att få en plats i motorsportens historieböcker. Den ligger också till grund för Toyotas efterföljande tävlingsbil TS020. Till och med dagens hybridversioner av TS-serien, som inleddes 2012 med TS030, bär på ett tydligt DNA från TS010.

Under 2014 års säsong dominerade den 1.000 hk starka TS040 HYBRID såväl förar- som fabriksmästerskapen i WEC-serien och placerade därmed Toyotas hybridkunnande i bilsportens framkant.

Mot slutet av sitt liv betonade Toyotas grundare Kiichiro Toyoda motorsportens betydelse för utvecklingen av personbilar: "Tillverkarna måste medverka i biltävlingar för att testa och demonstrera sina bilars slitstyrka och prestanda." Han förklarade: "Målet med racing är inte bara att stilla vår nyfikenhet, utan minst lika mycket att bidra till utvecklingen av den japanska bilindustrin."

Med tanke på vår historia av framgångsrik racing, och den spännande tid vi går till mötes, råder det inga tvivel om att t.ex. TS010 har hjälpt oss att kunna erbjuda marknaden allt bättre bilar även för vardagsbruk.